188. Tankar om skapelsen

09.05.2024

Tankar och inre upplevelser om Jordens skapelse

När jag sett filmen "Jordens första djur" (Blogginlägg  184) vaknade mina tankar och funderingar om människans skapelse upp...

Minns som i går min första fundering om människans skapelse - eller rättare sagt min egna tillblivelse på jorden. Kanske var jag 5 år när jag frågade pappa var jag fanns innan jag föddes. "Då var du bara en liten prick", blev hans kryptiska svar. Han var ateist - så vad han tänkte på var kanske en spermie, men jag såg framför mig en liten livlig prick som for runt i himlen.

När jag själv någon gång de senaste åren frågade "hjälparna i den andliga världen" om Skapelsen fick jag orden: Först kom Ljudet, sedan Ljuset. (Ljudet var väl, vad jag förstår A-O-M, som förekommer i meditationer inom olika andliga "inriktningar")

Även orden "Människan skapade sig själv" har jag fått till mig.

Nedan följer några sekvenser som jag sett/upplevt i de "inre filmer" som jag ibland visas:

Medvetandet i havet

Ett medvetande for runt i de skvalpande vågorna på ett oändligt stort hav utan land i sikte. Medvetandet åkte fram och tillbaks, hit och dit, i de stora vågornas skvalpande... utan tankar - endast varande i ett här och nu...


Stenen

Jag blev nyligen visad en sten, med ungefärlig form som den på mitt foto. Även stenen hade ett visst medvetande (vilket förvånade mig). Storleken på stenen kunde jag inte uppfatta - den kunde vara allt från någon decimeter hög till flera tusen meter (alltså ett berg :)


En undervattensvärld

En gång upplevde jag en "film" från ett liv som pågick under vatten. Där fanns maneter, fiskar och andra vattenlevande varelser. Jag fick även se en skymt av havsguden med sitt treuddiga ljuster - Neptunus/Poseidon som avbildas på olika "vattenplatser" jorden runt under olika namn. I t.ex. Italien och i Grekland finns ofta hans staty vid vattenbrunnar.


Däggdjuren

Jag såg en varelse som födde djur (däggdjur). Elefanter, zebror, lejon tigrar m.fl. Två av varje art (en hane och en hona, tänkte jag) kom gåendes ut ur hennes underliv. Jag såg inte hur hon såg ut, bara att en kvinnlig gestalt låg på rygg och djuren vandrade iväg i par. Efteråt tänkte jag att det var samma djurarter som avbildas i samband med Noaks (Noas?) ark.


ASK
ASK

Ask och Embla

Ur havet flöt en trädstam upp och hamnade på en strand. Ur trädstammen formades så en kvinna. Inte av hela trädet, utan hon steg liksom ut ur stammen... Jag fick till mig namnet Embla. Uttrycket "Ask och Embla" hade jag hört. När jag tänkte det dök en manlig gestalt upp och det var väl Ask då? Var han "kommen" ur ett ask-träd, tänkte jag medan bilden bleknade bort.

Jag läser i boken "Maria-Sofia - Det kvinnliga i människans utveckling" av Michael Debus. Den första feminina "skapelsen" kallar Michael Debus för "maninnan".

Jag vet dock (av naturliga skäl :) inte om Embla i min upplevelse ovan, var den FÖRSTA kvinnliga skapelsen på jorden. Jag har sett den asiatiska gudinnan Quan Yin avbildas som "kommen ur en trädstam" och dessutom med lotusblomman som visar hennes anknytning till vatten. Kanske flera olika feminina varelser skapades på jorden för att människan skulle utvecklas?

Citat från s. 24 i boken "Maria-Sofia:

"Denna urbild för det kvinnliga som är den första som uppträder under skapelseprocessen är inte Eva! Maninna är ett försök att översätta en ordlek som är möjlig på hebreiska: Hon ska heta ischa (=kvinna) ty hon är tagen från isch (=man), en språklig specialform av virgo, det vill säga jungfru. Det är alltså som jungfru "maninnan" tillförs, en ren spegel i vilken mannen nu kommer att få kunskap om skapelsen". "Jungfru är den mytiska bilden för medvetandets rena spegel". Slut citat


Upplevelse 12 december 2022

Jag blev visad, som i en "inre film", en manlig gestalt som var ensam på jorden. Men djur hade han runt omkring sig och träd, vatten och berg.

En annan själ "plockades bort" (från någonstans i Universum) av Gud/Urkällan/Skaparen? och togs ner på jorden. En feminin. ALLT VAR FRID, ENHET och KÄRLEK.

Jag fick intrycket att det fanns något mer, något mycket djupare i denna konstellation mellan man och kvinna. Det fanns en stor kärlek och enhet - inte som i upplevelsen "Ask och Embla" där jag främst upplevde attraktionen mellan könen och den "djuriska" driften till fortplantning.

Efter upplevelsen ovan hörde jag i mitt inre "låten": "Det är dags att bygga Noaks ark - bara segla bort till en annan värld".

Inte blev jag så mycket klokare i stunden av ovanstående upplevelser, men spännande är det. Nedan följer två budskap på samma tema. De är inte nya, men mycket aktuella ändå :) 


Moder Sekhmet om vårt ursprung

Jag är Sekhmet. Sök ert ursprung, sök ert jordliga ursprung människor. Det finns inga genvägar. Ni har till stor del lämnat naturen för att leva i konstgjorda hårda miljöer utan själ. Ni klumpar er samman i både stora, stressiga och giftiga städer vilka effektivt stänger av er kontakt med ursprunget. Er fysiska kropps ursprung, vilket är er själs boning.

Era kroppar är gjorda av Moder Jords element. Hennes jord och vatten är ni formade av, hennes essens finns i era kroppar. Ni behöver återkoppla med ert eget ursprung människor. Det finns bara ett sätt och det är genom naturen. När ni ser på fjärilen, SE den då. SE den process, den metamorfos som har skapat den vackra varelsen. Se det osynliga, se det dolda som fjärilen bär med sig. Se hemligheten bakom skapelsen, inte endast det era fysiska ögon ser.

När du umgås med ditt husdjur, se att det finns här för att hjälpa dig att koppla åter till naturen. Se dess själ, se dess uppdrag som är att öppna dina ögon för skapelsen. Skapelsen av den gudomliga planeten Gaia, där människan en gång skapade sig själv av de olika givna elementen.

Ge dig ut i naturen, känn den, upplev den och njut. Var som barnet nyfiken och upptäck naturens under. Förundra dig över den lilla lilla flitiga myran som har sex små ben och spindeln med åtta ben, som kan tillverka vackra flortunna skapelser i form av vackra nät. Fundera över var myran fanns innan den blev en myra, känn in hela processen i din själ. När du äter av honungen som biet har tillverkat genom hårt arbete med sin egen kropp, genom att ta tillvara Moder Jords resurser, SE då med ditt inre öga skeendet och sänd en tacksamhetens tanke till biets existens.

Allt är cirkulärt, allt är ett kretslopp. Vid begravningar i denna kvinnas land sägs det till den döda kroppen: "Av jord är du kommen, jord ska du åter varda (bliva)". Vid döden skiljs själen från kroppen som därmed återgår till kretsloppet på Moder Jord. Själen går sin egen väg, exakt vart beror på vilka kunskaper själen tar med sig från livet på jorden. Oavsett vart möter ni alla kärlek, ljus och rättvisa.

"Av ljus är du kommen, ljus ska du åter bliva".



Sanat Kumara (Vivamus) om nya tider på jorden

Mina vänner, jag är Sanat Kumara. Jag hörsammar era frågor om vad som händer på jorden i dag. På många håll är det starka och plötsliga vindar eller snabba väderomslag med regn och åska. Moder Jord, er älskade och beskyddande Gaia, rensar sig från allt som är gammalt och förlegat. Nu är det dags för nya tider på jorden. Tider som är så nya så att de aldrig har funnits här förr och därför påverkar hela Universums utveckling.

Som ni vet är ni, just alla NI, här av den enkla anledningen att ni ville uppleva detta fantastiska skifte, denna omvandling/metamorfos som sker i denna stund. Ni har bett om att återfödas i många tuffa tider och har samlat på erfarenheter av de mest skiftande slag. Många gånger har det varit ofattbart tungt och mörkt, men ändå har ni valt att återvända till er kära planet gång på gång. Så mycket kunskap har ni samlat inom er, så mycket visdom som ni nu delar med er av till varandra och till oss i universum. Många här har aldrig levt fysiskt på Gaia och därför är era erfarenheter oerhört värdefulla. Er fantastiska utveckling bildar "ringar på vattnet" på många planeter och i många civilisationer.

Ert ursprung, er arbetsgivare och tillika era föräldrar som älskar er över allt annat är Gud Fader och Gud Moder. Vi alla här är så stolta över er. Ni Människor har åstadkommit vad ingen annan har gjort tidigare. Ni har omvandlat era fysiska kroppar till Gudomliga Väsen. Väsen av ljus och kärlek som i sin tur sprider vidare kärleksenergierna jorden runt och vidare ut, som strålar till universum.

Nu arbetar ni febrilt tillsammans med er Moder Gaia. Många av er har rensat färdigt inom er och hjälper nu era medmänniskor med rensning, ljus och glädje. Och i dessa dagar hjälper ni er planetmoder i hennes utrensning genom att ni håller ert ljus trots att det stundtals blåser hårt runt omkring er. Ni vet att nu äntligen händer vad ni har väntat på så oerhört länge. Ni minns er egen storhet och ni minns att ni inte är ensamma, ni har återknutit kontakten med era vänner, både de fysiskt levande på jorden och oss som finns här i den andliga världen. De flesta av er hade tillfälligtvis både glömt bort oss och glömt att det är lätt som en plätt att uppta en andlig kontakt både med oss och människor jorden runt. Vi är mycket rörda och lyckliga nu när vi har återfått kontakten med er.

Tillsammans med er Gaia går ni in i en ny Era, förutspådd sedan länge. Ingenting kan hindra Gaias uppstigning. Händelsen är iakttagen, beundrad och vägledd av så många fler än ni någonsin kan föreställa er. Vi, liksom ni, har väntat länge på detta. Men som ni säger; den som väntar på något gott kan aldrig vänta för länge.

Var i TILLIT kära Vänner när ni håller i hatten i blåsten. Vi är alla tillsammans i detta, vi är alla ETT. 

Med beundran och stor Kärlek. Sanat Kumara.